Amy Edmondsson myntade begreppet Psykologisk trygghet 1991 i en vetenskaplig artikel. Där utforskar hon hur viktigt det är med trygghet för att en grupp ska kunna lära sig.
Som sociala varelser är vi väldigt fokuserade på vad vi tror att andra tycker om oss.
När vi inte känner oss trygga så blir vi ofta stressade. När vi tror att andra ser oss som oönskade eller dåliga så mår vi ofta väldigt dåligt.
Om vi saknar den psykologiska tryggheten så vågar vi inte längre bidra med våra tankar och idéer. Det skapar lätt en tystnadskultur och ja-sägande som försämrar gruppens lärande, utveckling och innovation.
Den känslan av att vara trygg i sällskap av andra är viktig för oss alla. Många av oss har en eller flera sammanhang där vi inte känner oss trygga och några av oss saknar helt trygga sociala sammanhang. Den psykologiska tryggheten medför många fler fördelar än bara ökad innovation och gruppens förmåga att lära.
Utmaningar
Psykologisk trygghet går att medskapa i grupper. Även om metoderna och tillvägagångssätten vid första anblick ser rätt enkla ut, så är processen ofta rätt klurig. En del av de svårigheterna kommer från känslan av otrygghet. Nedan är några exempel på källor till otrygghet.
Exempel 1, Förlegade och dysfunktionella normer och förhållningssätt inom gruppen. Där en del av gruppen känner sig felbehandlad. Och den andra delen av gruppen, som inte blir utsatt, har svårt att ens se att det finns ett problem.
Exempel 2, Skav och konflikter som vi inte hanterar. När ingen tar tag i en konflikt, skickar det signaler om att då var det nog inte var så viktigt. Om konfliktlösning upplevs som oprioriterad så kommer fler gömma sina skav och sina avvikande tankar. Gruppen tystnar. I en sådan miljö blir även små lättlösta konflikterna svåra och tunga att hantera.
Exempel 3, Strukturella och organisatoriska feltänk kan ibland vara en källa till otrygghet, där vi ger vissa roller mer makt och befogenhet än vad som är rimligt.
Med omsorg, mod och nyfikenhet kommer vi långt, resten av vägen finns det metoder och övningar för.
Här kan jag erbjuda hjälp och stöttning.
Jag har erfarenhet av att medskapa förändring när det kommer till normer och förväntningar inom grupper. Där arbetar jag ofta med tre steg, synliggöra, problematisera och förändra. I det här arbetet är det upplevelsebaserade lärandet en viktig del, då det möjliggör att vi kan se saker från andras perspektiv.
Att kunna benämna skav och konflikter kräver att vi skapar tillräckligt trygga rum. Där vi lyssnar för att förstå och där vi försöker lyssna från den andras perspektiv. Först när vi har lyssnat kan vi börja skapa lösningar och vägar framåt.
Att kritiskt granska de egna strukturerna och den egna organisationen kan vara svårt, då vi lätt blir hemblinda. Jag är gärna med som bollplank och går igenom vilka källor till otrygghet som finns hos just er och där vi tillsammans kan hitta vägar framåt.
Tillsammans kan vi göra världen tryggare, ett samtal i taget.